Vårterminen 1862 tog eleverna Carl A. Sahlström, Carl-Johan Bergman och Tolf Oscar Alsing initiativet till att regelbundet samla en grupp skolkamrater hemma hos varandra, en gång i veckan, och vid det tillfället försöka roa varandra på bästa vis.
Detta fortgick till våren 1863 då Magister Lars Kjellstedt en eftermiddag infann sig hos teknologen August Wilhelm Caullvine där för tillfället 10-12 kamrater var församlade. Det kom vid detta tillfälle på tal om och på förslag av Magister Kjellstedt att eleverna en gång i veckan skulle på aftonen samlas i ett av lärorummen för att fördriva tiden med sång och lovliga spel såsom schack, domino etc , samt tidningsläsning vartill kamraterna sammansköto medel.
Dessa sammankomster, varvid de flesta av lärarna även var närvarande, fortgick nära nog till vårterminens slut 1863 då tanken på bildandet av en Teknologförening uppstod hos Magister Kjellstedt och saken vann anklang hos eleverna. Teknologernas Förening bildades och teknologerna fick fortsätta sina regelbundna klubbverksamheter i skolan med muntrationer av olika slag och Magister Kjellstedt skapade en ny kontakt mellan skolan och de utgångna eleverna.
Möjligheten att förmedla praktikplatser och jobb tog sin början och många fick sina första anställningar på detta viset.
Lars Kjellstedt
Han var bondpojke från Dalsland och hade ursprungligen tänkt överta sin fars gård. Lusten för studier fick honom emellertid att sjutton år gammal lämna jordbrukaryrket. Han började studera, först i Åmål och sedan i Stockholm., där han våren 1850 utexaminerades från Teknologiska institutet, en föregångare till Kungliga Tekniska Högskolan. Under hela sin studietid försörjde han sig genom att ge privatlektioner i matematik och slog omedelbart efter examen in på lärarbanan.
Efter att i åtta år ha verkat som pedagog vid Gustafsbergs barnhus, kom han 1858 till den två år gamla Tekniska Elementarskolan i Borås. Han undervisade i mekanik och blev lektor 1877.
Kjellstedt var en dugande lärare, kunnig i sitt fack och livligt intresserad av mekanisk teknologi, som då befann sig i dynamisk utveckling. Genom resor i främmande länder höll han sig ständigt a´jour med vad som ute i världen hände inom tekniken. Men han var framför allt en ungdomens sanne vän. Inom och utom skolan visade han samma outtröttliga intresse för och kärleksfulla omvårdnad av sina elever.
De såg i honom inte bara en fascinerande lärare utan också en uppriktig vän. Det var framför allt denna Kjellstedts varma önskan att hjälpa och ta hand om de unga även utanför skolan, som var den drivande kraften, när han stiftade ”Teknologernas Förening i Borås”, vars ändamål enligt de av honom egenhändigt skrivna stadgarna skulle vara: ”föreningsmedlemmarnas förkofran och fortkomst genom utbyte af råd, upplysningar, erfarenhetsrön genom inbördes hjälpsamhet och tjänster”.
När Kjellstedt skrev dessa rader var Borås en liten landsortsidyll med 3.151 invånare. Ingen järnvägsförbindelse med yttervärlden fanns. Först nästa år invigde Karl XV den s.k. Borås Jernwäg, en smalspårig linje till Herrljunga och västra stambanan. Skolan där Kjellstedt undervisade hade emellertid fått en ny ståtlig byggnad uppe på Marieberg. De 40 eleverna hade vid höstterminens början själva kånkat upp bänkar och annan skolmateriel från de utdömda lokalerna nere vid Stora Brogatan. I dessa hade en bryggare Jansson slagit sig ner och annonserade, att han sålde gott bayerskt öl till ”den wördade allmänheten”. Det kostade 1:75 riksdaler dussinet i helbutelj. Som jämförelse kan nämnas, att en teknist kunde få en inackordering för en riksdaler per dag, i ett för allt och att hans flamma kunde få en krinolin för tre riksdaler.
Kjellstedt var naturligtvis given som föreningens ordförande och första katalogen utgavs 1863 och den upptog inalles 33 medlemmar. Av dessa utsågs sju att vara ombudsnämnd, fem ur skolans högsta klass och två, som redan lämnat skolan, men som vistades i eller i närheten av Borås. Ombudsnämnden fungerar som bekant än i dag, även om dess sammansättning genom tidernas lopp genom stadgeändringar flera gånger ändrats.
Den 4 maj 1867 kallade ombudsnämnden medlemmarna till allmänt möte och den 1 juni hörsammade 44 medlemmar kallelsen. De beslöt att framgent vart femte år skulle hålla ett ”allmänt möte” och bestämdes att då föreningens besparingar ”uppnått ett belopp af 1.000 Rdr Rmt, räntan skall användas till Stipendier åt medellösa studerande vid Tekniska Skolan i Borås” .
Överskottet i föreningen 1863-67 uppgick till 203:85 och första stipendiet á 50 kr utbetalades läsåret 1873-74 till Jan Wilhelm Sjögren i årskurs 2.
Till det 2:a femårsmötet 1872 kom 64 av föreningens 149 medlemmar. Man tillsatte en kommitté för att omarbeta stadgarna och talade om ”den tid då ungdomsblodet svallade så friskt”. För att visa, att dessa vågor ännu inte alldeles lagt sig, höll man bal på Söderströms salong, sedermera Hotell Borås. Denna artighet mot damerna lönade sig, ty nästa gång man samlades till det 3:e femårsmötet den 1 juni 1877, fick de 121 deltagarna bevittna, hur en skara unga damer kom intågande och Kjellstedts dotter överlämnade ”ett prydligt standar, förfärdigadt af siden med guldbroderier. (Teknologmärket i guld på mörkrödt fält inom en ram af hvitt.”) en gåva som blev mycket uppskattad. Man beslutade även att inbjuda skolans lärare som medlemmar.
För att hedra sin ordförande instiftade det 4:e femårsmötet den 15:e juni 1882 ett stipendium, kallat Lektor Lars Kjellstedts stipendium och det utdelas fortfarande. Efter mötet 1882 tågade man till Hotell Borås. Bålen dracks i det fria och innehöll enligt protokollet ”någon söt oskyldig soppa, som genom starkt regn blev ännu oskyldigare. Stiftaren Lars Kjellstedt avled 1885 och efterträddes av rektor Pål Alfred Bengtsson, vars impossanta, numer nästan legendariska gestalt satte färg på kommande femårsmöten, även efter 1917, då han avsade sig sitt uppdrag.
Första gången P. A. Bengtsson presiderade var vid 5:e femårsmötet 1887, då Teknologföreningen firade 25-årsjubileum och kunde glädja sig åt en donation, en trädgårdstomt vid nuvarande Kungsgatan. Den utarrenderades för 10 kronor om året, men expropierades sju år senare för 681 kronor och 70 öre.
Vid 7:e femårsmötet 1892 bjöds de 119 deltagarna på ”en flod-, land- och sjöresa med den världsberömda amfibien lokomotivångaren Svanen”, som bekant konstruerad av lektorn i byggnadskonst vid Teknis, Magnell. Man embarkerade vid Nybron och debarkerade vid Långesten.
Även följande femårsmöten rönte livligt deltagande och 1912 samlades 149 medlemmar för att begå föreningens 50-årsjubileum. Med standar i spetsen tågade man till Hotell Borås och ”en angenäm kamratfest med tal, sång och skålar”, Både Teknologföreningen och Teknis mottog vid detta jubileum storartade donationer.
1917 avgick som sagt P.A. Bengtsson. inte bara som föreningens ordförande utan även som rektor vid Teknis. Han hyllades med en ”vid skolan eller Teknologföreningen fästad donationsfond á 10.000 kr, benämnd Rektor P.A. Bengtssons minnesfond”. I de av Bengtsson själv formulerade stadgarna heter det att ”fondens afkastning skall användas till för skolans elever gagneliga ändamål” och vidare att den ”icke må användas för sådana ändamål hvilka böra tillgodoses med anslag från stat och kommun”.
P.A. Bengtsson efterträddes av rektor Ivar Nordenskjöld. Den på första världskriget följande dyrtiden drabbade också teknologerna. För att hjälpa eleverna vid Teknis bidrog Teknogföreningen under denna tid till det s.k. Teknologhushållet, där teknisterna erhöll god och billig måltidsinackordering. Hushållet ombesörjdes av eleverna själva under rektors överinseende och med hjälp av en föreståndarinna.
Vid femårsmötet 1942 avsade sig Nordenskjöld ordförandeskapet och till hans efterträdare valdes enhälligt lektor Ture Carlbaum. Denne avled redan följande år och i hans ställe inträdde den nye rektorn vid Teknis, Walter Wignell. Vid femårsmötet 1947 fick deltagarna uppleva den sensationen att en kvinnlig ingeniör höll ett bejublat tal för sina manliga kolleger. Den nya tiden hade gjort sitt intåg. Vid femårsmötet
1952 valdes ingeniör Arne J. Hulthe till föreningens ordförande, emedan rektor Wignell på grund av avflyttning från staden undanbett sig återval. Vid detta möte föreslog arkitekt Harald André att en kommitté skulle tillsättas med uppdrag att insamla medel till Teknologföreningens i Borås 100-årsfond. Han ansåg att tillräckliga medel borde kunna insamlas för att med ett färdigbyggt kårhus celebra Teknologföreningens 100-årsjubileum 1962. Förslaget antogs, kommittén tillsattes och den 9 juni 1962 invigdes Teknis Elevhem. Arne J. Hulthe avgick som ordförande 1962 och till hans efterträdare utsågs rektor Birger Larson.
Från och med höstem 1966 omorganiserades de tekniska gymnasierna. Utbildningen blev i fortsättningen 4-årig och våren 1970 utexaminerades de första ingeniörerna från det nya gymnasiet. Ombudsnämnden fick nu flera problem att brottas med. Det var framför allt två frågor som aktualiserades. Måste den tekniska gymnasieutbildningen flyttas från Teknis ? Vilka elever skall ha rätt att bära Teknis ingeniörsring ?
Den första frågan tycktes länge bli besvarad jakande och man räknade med att en av stadsfullmäktige projekterad flyttning skulle vara genomförd senast 1980. Men tiderna har förändrats och efter den genomförda totalrenoveringen av gamla Teknis 1983-84 har hotet om flyttning hävts. Teknis disponerar sedan början på 90-talet gamla Textilinstitutet och fastigheten har även genomgått en omfattande ombyggnad.
Den andra frågan besvarades av 5-årsmötet 1972, då man godkände ombudsnämndens regler, att ringen i princip får bäras av de som fullbordat sin utbildning på den 4-åriga tekniska linjen i Borås, samt de som gått tredje året i Borås, men som sedan går sista året på teknisk gymnasial linje som ej finns i Borås. Avgångsringen antogs av skolans elever 1894 och är ritad av teknologen Richard Ekman.
Vid Teknis 125-årsjubileum 1981 hölls även Teknologföreningen sitt 24:e femårsmöte. Jubiléet till ära var ett spex ”Sjuhäringarna” av Olof Carlson uppsatt och likaså utgavs en jubileumsskrift ”Teknis 125-år” som sammanställts av Stig Olsson. Jubileumsbanketten på Boråsmässan samlade 330 gäster.
Vid Teknologföreningens 25:e femårsmöte 1987 godkändes försäljningen av Teknis Elevhem, Kyrkogårdsgatan 9 och köpet av Gamla Häktet, fd Tingshus för Vedens härad, å Södra Kyrkogatan 39. Behovet att driva ett eget elevhem föreligger inte längre då våra elever utgör en bråkdel av de inneboende. Stiftelsen Teknis Elevhem stöder numera de teknikstuderande på Teknis genom årliga bidrag från sin bostadsstipendiefond. Teknologföreningen har sitt arkiv och sina sammankomster i Teknologhuset.
Tekniska Elementarskolan i Borås startade sin verksamhet då de första eleverna inskrevs vid skolan den 1/9 1856. Under de gångna 147 år har 8.000 elever avlagt examen vid 3-4 årig teknisk linje och medlemsantalet i Teknologföreningen uppgår nu till 6.696. Vi hoppas att alla utgångna elever med glädje skall minnas studieåren vid Teknis och när Ni i livet möter någon med Teknolog/Ingeniörsring att Ni gärna påpekar att: Jag ser att även Du har gått på Teknis och då känner man att traditionerna skapat en sammanhållning bland eleverna som är bestående.
Slutligen, en uppmaning: Gör vad Du kan för att stödja Elevkåren Teknis och dess traditioner. Låt även kommande generationer få uppleva begreppet sann Teknisanda !
Länge LEFVE TEKNIS !
OMBUDSNÄMNDEN